För första gången

har jag fått möjlighet att anordna en bloggtävling med sponsrade vinster.
Titta in här på min ursprungliga blogg!

ViFöräldrar - Omslagstävling - Vi Föräldrar

Lägg gärna en röst på mitt lilla barnbarn 

ViFöräldrar - Omslagstävling - Vi Föräldrar

Peps Persson - Alldeles lagom

Känns som en alldeles lagom dag idag!

Jukeboxen/Back to the roots ..

Vilka två musikidoler hade du från allra första början, då du fick upp ögon och öron för musik i ditt liv?
Detta är frågan i Pialottas musikutmaning.

En ung Gunilla i början på 80-talet

Jag växte upp med schlager och svensktopp. När jag var tolv år kom Ted Gärdestad ut med sitt första album och jag fick en riktig idol. Hans musik följde sedan med mig även om jag också lyssnade mycket på disco och dansband under en viss tid. När jag var 20 år kom Michael Jacksons musik in i mitt liv på riktigt. Jag älskade att se honom sjunga och dansa och det blev min andra riktigt stora idol som sedan också han fick följa med mig i livet. Trots så olika personer och musikstilar så finns det ändå likheter i deras livsöden. De var båda födda i slutet av 50-talet, levde ett pressat artistliv och dog båda på tragiska vis alldeles för tidigt...

Två flugor i en smäll

Nu kommer de två fotoutmaningar som jag brukar vara med i

Veckans fotoutmaning hos wtfdc 

veckans tema Film

och

veckans  Fototriss del 122: STÄNGD

När vi fick veta att vårt äldsta barn hade avlidit stängdes dörren till mitt tidigare liv och det var bara att tvingas lära sig att leva i det nya livet. 

En stor hjälp i min sorgbearbetning och läkning har varit att jag började skriva och det har blivit tre boktitlar av mina tankar och mina känslor i min sorg efter mitt barn.

Jag behöver inga skräckfilmer och rysare för att vi lever redan mitt i en riktig film som innehåller alla delar och det är bara att välja vilken av boktitlarna som skulle passa bäst som filmtitel: 

Sorgen är kärlekens baksida - Aldrig skall jag sluta älska dig!

Det fattas bitar i mitt pussel

Jag kan skymta ljuset

Hur är kvinnan funtad?

Jag mår illa efter att ha sett följande klipp! Kan bara säga FY FAN med tårar i ögonen!

Ingen ska inbilla mig att detta är bra för barnet!!!

Min lördag mellan himmel och jord

Efter två arbetshelger inledde jag min efterlängtade lediga helg med att få rå om lilla barnbarnet under några timmar medan dottern och svärsonen hade lite att fixa och dona med. Efter lite välling fick vi morfar med oss ut på en promenad. Väl hemma igen blev det lek, kel och matning av dagens middag som bestod av nån sorts rotfruktsgryta (som inte var särskilt populär) och fruktpuré (som uppskattades).

Jag spelade låten Miraklet med Thomas Di Leva på min dator med lilla bebis vaggandes i min famn och jag kände starkt kärleken mellan oss just i den stunden. Jag tänkte då också på Rickard och hur märkligt livet ändå är som tillåter mig känna lycka igen. En lycka som jag trodde var omöjlig att någonsin känna igen. På min kind trillade tårar av både sorg och glädje.

Jag vaggade lilla barbarnet till sömns och vi la oss ner på soffan och "chillade", vi i tvåan och morfar i trean. Där låg vi sedan när dotter och svärson dök upp efter en stund.

När lilla familjen hade kört hem till sitt blev det en tur för oss till Maxi för lite inköp till kyl och skafferi. Sedan hem och laga middag. Jag och maken gjorde maten och sonen stod för efterrätten.

Kvällen har tillbringats dels i tvättstugan och dels framför tvn. Vi har mest slötittat och zappat mellan kanalerna ikväll i brist på något som föll oss i smaken. Det blev lite Stjärnor, lite Fångar, Hipp hipp och nu har vi den gamla Deer Hunter på gång. Jag har lite svårt att följa med i handlingen när jag inte kan koncentrera mig helt på någonting.

Ibland dyker det upp för mycket död i filmer och vanliga tv-program och genast så åker jag in i vår egen skräckfilm med alla minnesbilder som finns lagrade för resten av livet. I mitt liv mellan himmel och jord...