En dikt som jag skrev för två år sedan
Jag tittar på min himmel
Är den din?
Är du där bakom?
Är det där ni änglar håller till?
Jag hoppas att det är som i många av sångerna:
som en bro över mörka vatten blev du buren,
du finns där rosor aldrig dör,
jag har hört om er stad ovan molnen,
vi förstår hans vägar bättre ovan där
och när det kommer tårar från himlen när änglarna gråter
är det tårar av glädje och tårar av hopp
Jag tittar mot min himmel
Den är din
Du är där bakom
Ni änglar finns där uppe...
Dikt © Gunilla Karlsson
Den dikten har jag inte sett förut. Jättefin! Vilken skatt av dikter du har att ösa ur. KRAMAR
SvaraRaderaTack Eva-Marie!
SvaraRaderaTänk vad häftigt att du sitter i Grekland och läser min blogg :)
KRAM
Fint...
SvaraRaderaKramar!
Tack Maria!
SvaraRaderaHoppas du har det bra i sommarvärmen!
KRAM
Den är jättefin Gunilla!
SvaraRaderaSitter här med gråten i ögat!
Stora Kramen!
Eva
Tack Eva!
SvaraRaderaTorkar din tår...
KRAM
Idag såg jag ett liggande hjärta bland molnen ♥
SvaraRaderaSnart har detta inlägg lästs 4000 gånger.... känns mäktigt.
SvaraRaderaSå är det vackert också, i sin sorg, det här inlägget. Värt sina fyratusen läsningar.
SvaraRaderaTack Maria för dina rader!
SvaraRaderaKul med nya läsare!
Hej o hå!Vackra tankar.Av moln kan man se det ena konstverket efter det andra.Inger i Örebro
SvaraRaderaTack Inger! Ja det är så sant! Samtidigt är det så rogivande att titta på molnen.
SvaraRaderaKram