måndag 22 juli 2013

Plockar fram texten jag skrev för två år sedan...

Mina tankar går till Norge


Jag känner med er...

Jag tänker på alla familjer
som nu har förlorat barn, syster och bror
Några har förlorat far och mor
För alla dessa börjar en lång resa
med ett nytt sätt att räkna tid
I detta som nu blir livet efter,
i livet som trots allt fortsätter
och tiden innan blir livet före

Jag tänker på alla de som överlevde
Människor som kommer att bära
minnesbilder som aldrig kan raderas
De behöver kärlek, tid och hjälp
för att orka leva vidare
Många förlorade vänner och kamrater
och sorgen känns oändlig
Jag känner med er...

Dikt © Gunilla Karlsson

Texten finns publicerad på poeter.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar