fredag 14 maj 2010

Trött...

Båda är trötta
Just nu samarbetar min kropp och själ
Annars brukar det vara kroppen som styr
över själen som nästan alltid är tröttast
Men nu är båda lika trötta
och min orkeslöshet ligger på 100 %
Jag hoppas att snart själen
tar kommandot och ber kroppen komma igång igen



© Gunilla Karlsson

2 kommentarer:

  1. Hej!
    Har hamnat på din blogg några antal gånger och tycker dt är Starkt av dig att dela med dig av det som har hänt dig i samband med att din son omkom. Jag har själv två söner och kan inte tänka mig hur jag skulle hantera det, om det hände mig, men någonstans kommer styrkan in och tar hand om det på sitt sätt. Det är verkligen så att sorg och glädje går hand i hand...vi har alltid något att lära oss av livets upp och nedgångar. Älskar också den keltiska sångerskan, ska lyssna lite mer på henne när jag har tid...Din själ kommer säkerligen tillbaka med kraft, men ibland behöver vi acceptera våra känslor som dem är, innan vi kan gå vidare i livet med större glädje. kram Anita

    SvaraRadera
  2. Tack, du är välkommen hit fler gånger! Bloggen har främst hjälpt mig själv att bearbeta min sorg genom att kunna skriva ner en del av mina tankar och känslor.
    Kram Gunilla

    SvaraRadera