Poesi

Mitt sorgearbete har blivit poesi direkt från mitt hjärta....

Början på min vandring..

Finns det ett ljus
på den väg vi vandra?
Man kommer dithän
säger de andra,
de föräldrar som också 
ett barn har mist
Det tar mellan 5-8 år
att komma fram till sist

Då när ljuset börjar synas
man kan leva någorlunda igen
i det liv som fått växa ihop
med den stora saknaden
Ett arbete värre 
än något annat vi haft
Dygnet-runt arbete
som har krävt tårar och all kraft

men då
efter åtta år
vill jag kunna må.

När jag tänker så har jag ju bara två år kvar innan jag ser ljuset

Dikt © Gunilla Karlsson

Mer poetiskt hos Onsdagstema