söndag 28 mars 2010

Det är så jäkla häftigt!

Det är så häftigt att få följa med på denna resa. 
Jag är så glad för Rebecca och Thommys skull och för alla oss andra som längtar efter detta lilla liv.....

Jag skrev en liten dikt för snart två månader sedan.

Jag har sett på bilder från gårdagens ultraljud.
Bilder på mitt lilla barnbarn
Ett nytt liv, endast 14 veckor ung.

Lilla liv

Du, lilla liv
Så liten Du är
Du ger oss glädje
Du ger oss lycka

Du, lilla liv
Blott ett litet frö
Dig vill jag följa
På din resa ut till livet

Du, lilla liv
Ett mirakel Du är
Idag fick jag se dig
Bara på bild men det är Du

Dikt © Gunilla Karlsson 2010-02-02

5 kommentarer:

  1. Den är så fin :)
    Älskar Dig.
    Kram Rebecca

    SvaraRadera
  2. Hej Gunilla,

    Jag rös till när jag läste dina rader här. Jag är så in i själen glad för din skull, Gunilla.

    Egentligen gick jag in här för att tacka dig. Jag har precis varit inne på Bloggportalen och fick se att du valt min blogg som en av dina favoriter. Tack! Det gjorde mig väldigt glad. Rörd också, det blev lite såna där små tårar igen i mina ögon. Så är det när man är lite trött och lite skör fortfarande. Man har lätt till tårar. Antingen de är av glädje eller av sorg.

    Allt gott till dig!

    Kram
    Anna-Karin

    SvaraRadera
  3. Hej min vän!
    Vilken vacker dikt du har skrivit
    till det lilla livet.Hoppas att allt
    är bra med dig.
    Många kramar Susanne C

    SvaraRadera
  4. Berit StuhrenbergWijk28 mars 2010 kl. 20:45

    Wow Gunilla.
    Vilken underbar dikt och vilken gåva till föräldrarna=)
    Kramar om dig

    SvaraRadera
  5. Tack så mycket!
    Rebecca jag älskar dig så!! Det vet du!

    SvaraRadera