Själslig bakfylla

Idag känns det som efter en större kraftansträngning. Det är som om batterierna har tagit helt slut...
Trots en runda i stan, utevistelse i vårsolen och promenad i det sköna vädret blev jag inte piggare utan bara tröttare. Till slut så insåg jag att sängen lockade mer och nu har jag precis sovit lite mer än en timme.

Än en gång, tack för alla omtankar och kramar i kommentarer, mail, post, sms, telefon och tända ljus och blommor till Rickard och vår familj under gårdagen! Varje litet ord och handling värmer, det ska ni veta...