En dag som idag
Idag ska glädje och sorg samsas
och kunna vara tillsammans under samma tak
Det är glädjen över att få vara tillsammans
med nära och kära
och livet som trots allt fortsätter
men det är också sorgen över det döden tog med sig
Det är saknaden efter barnet som fattas i min skara
det är ledsamheten som tränger fram
alla de här "förr så glada dagarna"
såsom våra födelsedagar och alla dessa högtider
när man borde bara kunna få vara glad.
Men jag har svårt att bara kunna se glädjen
en dag som idag
Dikt © Gunilla Karlsson
Idag ska glädje och sorg samsas
och kunna vara tillsammans under samma tak
Det är glädjen över att få vara tillsammans
med nära och kära
och livet som trots allt fortsätter
men det är också sorgen över det döden tog med sig
Det är saknaden efter barnet som fattas i min skara
det är ledsamheten som tränger fram
alla de här "förr så glada dagarna"
såsom våra födelsedagar och alla dessa högtider
när man borde bara kunna få vara glad.
Men jag har svårt att bara kunna se glädjen
en dag som idag
Dikt © Gunilla Karlsson
Livet är på nåt vis så: sorg och glädje hand i hand. Går det/ska det ens "renodlas" när man levt några år? Min syster dog (tolv år) när jag var drygt två år, så jag har levt i en familj med sorg. P g a en rad andra händelser o dyl har jag sett att det ändå finns en annan rikedom i det att glädjas i exakt samma andetag som sorgen väller fram, än den "allt är bara bra"-glädjen. Inte menat som "tröst", bara en reflektion jag vill dela. Tack för dina livsnära ord.
SvaraRaderaAldrig detsamma igen.
SvaraRaderaSå är det för alltid där någon fattas!!!
Kramar om dig!
Jag tror jag förstår dig Maria, jag kan känna glädje över mycket men ändå kan saknaden komma utan varning och då gör det lika ont fast det har gått flera år.
SvaraRaderaKaela, det blir aldrig detsamma igen och det är svårt många gånger även vid glada tillfällen.
Tack för era fina kommentarer!
Kram Gunilla